A lot on my mind

Hej hej.
Nu har jag snart varit i Perth i tva veckor. Pa grund av stor pengaforlust pa grund av bilen sa var jag tvungen att skaffa jobb. Spenderade forsta 4-5 dagarna med att aka runt i hela Perth och dess alla fororter, lamnade ut 24 cv i alla mojliga affarer och cafeer. Verkade ganska svart att fa nagot.
Men efter ett par dagar fick jag ett samtal fran en restaurang, de hade en position som kokshjalp 20h/veckan. Jag gick in for en trial och jag fick jobbet. Men samma dag som jag skulle borja sa fick jag ett samtal fran en annan restaurang. Dar dom erbjod fulltid som servitor. Jag ringde upp jobbet och sa upp mig innan jag ens borjat. Det var inte sakert att jag fatt det andra jobbet, maste gora en trial forst. Men hade tankt mycket och kokshjalp var inget jag ville iaf. Men jag gick pa en trial och fick det andra jobbet. Borjar nasta vecka och har 41 timmar. Ganska bra eyy :) ? Det loser sig alltid.
Dock sa kanner jag att det inte riktigt ar vad jag vill heller, alldeles for strikt, kommer inte alls vara lika kul som pa det forra cafet. Har dessutom kanske ett annat jobb kommer upp, i en affar som typ onoff eller liknande. Det skulle vara kul att testa pa, dock inte fulltid.
Jag kom hit och var tungen att ha jobb, trodde jag kude ta vilket skitjobb som helst. Men nu har jag haft tva jobb, redan sagt nej till ett och funderar saga nej till det andra. Jag undrar om jag nagonsin kommer kunna jobba igen. Har blivit sa lat, plus att det ar svart att borja nanstans nar jag vet att det inte kommer bli lika bra som pa mitt forra cafe, eller inte alls lika mycket pengar som byggjobbet jag hade i Darwin.

Anyway, only time will tell. Sag en annons om billiga biljetter till Bali. Kanske aker over dit en vecka och skjuter upp mina beslut lite :P Har aven funderat pa att ringa bondgarden jag jobbade pa for lange sedan och aka ut dit igen. Eller ett road house i mitten av ingenstas...

Idag ar det gayparade har. Har ett par personer som forsoker fa i mig i rosa sma shorts och ga med i taget. Far se hur det blir med det...




Kan prata svenska igen, nästan

Hej hej.
Nu är jag som sagt i Perth och sedan jag kom har jag lämnat ut 24 cv.
Men verkar inte alls vara lätt att få jobb här. Min tur är slut,
överallt annars jag varit har jag halkat in på ett bra jobb på ett
bananskal, men nu funkar det inte så =(
Plus att jag har massa problem med bilen som är så långt
utanför staden.

Men men, ska inte klaga jag reser ju fortfarande och tack vare
födelsedagspengar och oz skatteåterbäring så kan jag fortfarande
hålla mig flytande..
Får se hur det blir med jobb och vart jag åker och allt sådant,
måste försöka sälja alla saker jag hade i bilen och bli av med bilen
innan jag kan lämna perth.

Men livet är inte bara skit, har träffat Helene, som pluggar här i
Perth.
Så en morgon tog jag tåget till förorten Joondalup där hon bor
och pluggar och vi spenderade en dag på universitetet och
runt omkring.
Jag skulle varit med på en föreläsning men den blev
tråkigt nog inställd =( Får försöak åka tillbaka en annan gång...
Vi gymmade, lagade mat och åt en bakelse eftersom det varit min
födelsedag.
En grymt kul dag med extremt mycket skratt..
Tack Helene.

 


NY ROAD TRIP, NY JOHAN, GAMMAL FUCKED UP BIL

Broome:
Vi kom till Broome på den elfte dagen av våran road trip. Spenderade en vecka där, det är en liten trevlig stad, men man behöver egentligen inte mer än tre dagar där. Vi började med att checka in på det billigaste hostelet och sen städade ur hela bilen. Hade en fin BBQ med känguru och vitlöksbröd. Därefter utgång, men de jag reste med gick hem tidigt så festade vidare med andra från hostelet.
Under veckan vi spenderade där så var vi lite på stranden, såg några solnedgångar, såg dinosaurie fotspår. Men det mest fantastiska var "Staircase to the moon". Ett fenomen som händer tre till fyra gånger i månaden runt fullmåne. Månen går upp väldigt sent och det är kolsvart ute. Har aldrig sett en måneuppgång, mycket finare än en soluppgång, speciellt när den bilder en trappa av ljusstrålarna som når tidvattnet.
Jag letade efter nya personer att resa med, de jag reste mer var inte lika äventyrsglada och tillräckligt galna för min smak. Spenderade ett par dagar på at leta runt men hittade inga, så erbjöd samma personer platserna igen, för det är i alla fall roligare att resa med folk än ensam. Men det var en liten konstig stämning i början.
Lämnade in bilen till en mekaniker igen, för var nått fel med fyrhjulsdriften, de gjorde så gott de kunde och tog bara 60$ i betalning, men rekommendera mig att inte använda fyrhjulsdriften i annat än nödläge. Började inte våran road trip fören 4pm. Ganska sent men jag ville lämna Broome nu.




Dag 1, 7 oktober:
Som sagt vi lämnade sent på grund av mekaniker och för att vi spenderade två timmar på woolies för mat och alkoholshopping. Men ville börja resan ner mot Perth så körde lite i mörkret till första fria rastplats. Kom fram och gjorde fin mat. Det är i alla fall en bra sak med de jag reser med, de är väldigt nogranna med mat, kan inte leva utan tre mål om dagen och äter alltid ganska nyttigt. Vilket är bra för mig, jag hatar att laga mat, men älskar att äta :P



Dag 2, 8 oktober:
Nu var det dags för nya Johan, upp 6.15am för att löpa och träna. Sprang 3,8km kom tillbaka och satte på hög musik i bilen och började träna. Har aldrig riktigt gillat att träna på morgonen, men denna morgon var riktigt nice. Ska verkligen försöka fortsätta med det.
Vi lämnade efter frukost och körde de resterande 400km till Port Headland. Inte mycket att se där förutom att världens längsta tåg kör förbi där. Såg ett av tågen, vet ej hur långt det var, men världens längsta är sju km och har åtta lokomotiv. Jag vill inte hamna vid en korsning när det tåget ska korsa.
Inte mycket att se, men de hade en ganska trevlig hamn med en BBQ, så satt oss där och åt våran nudellunch. Därefter körde vi 200km till en fri camping en bit från Karanjini nationalpark. Hade en filmkväll, men som vanligt somnade alla.
Det är bara dag två och vi har redan kört 1000km. Har en spricka i vindrutan framför förarsätet. Var ganska stor redan när vi lämnade, men har inga pengar till att laga så kör ändå och har redan växt två centimeter.
Börjar få lite pengaproblem igen. Bilen tar mer än vad jag förväntat mig, måste betala lite till för min biljett från Australien plus att jag måste ta mig ner till Perth och försöka få jobb. Men men, life is a bitch...



Dag 3, 9 oktober:
6.15 am igen, för en löptur. Det var helt klart en av de bästa löprundor jag haft. Omgivningen där var fantastisk. Den finaste rastplatsen vi varit vid. Löpning i sig är fruktansvärt tråkigt, men när man byter miljö varje dag är det faktiskt ganska trevligt. Efter lite träning och frukost lämnade vi för Karanjini. En nationalpark lite inland i västra australien. En plats alla som besöker Australien borde åka till. Fick ett par nya favoritplatser här i Australien. Mängder av raviner att klättra i, vattenfall och vattenhål att hoppa i. Fin natur att bara sitta och filosofera i.
Vi började med Fortescue fall och Fern pool, fern pool var ett vattenhål med ett fint litet vattenfall som var lite gömt, inte utritat på kartan. Mycket trevlig plats. Där efter lunch och sen vidare till Circular pool, där vi tog ett dopp i det kalla vattnet innan jag och Kristien promenerade i ravinen tillbaka till Fortescu fall, medan de andra två latmaskarna tog bilen tillbaka.
Nu var vi påväg till campingen, men stannade vid en stor vattentank och hade en dusch först. Vilket vi inte hade behövt, campingen vi stannade på hade även varmvattensduschar. Vi lyckades igen att bara betala för två, hurra för stora campingar.



Dag 4, 10 oktober:
Lugn morgon idag, bestämt mig för att springa två, vila en. Så tog en sovmorgon till 7am. Idag har jag sett de finaste ravinerna någonsin. Började med Weano gorge, där man fick vada över vattenhål och även lite klättring innan man kom fram till det stora vattenhålet. Hade man utrustning för riktig klättring kunde man fortsätta ännu längre. Jag klättrade vidare en bit, men blev lite för högt och brant efter ett tag. Då var det dags att gå vidare till nästa plats. Hancock gorge stod för en hel del utmaningar, platser där man verkligen var tvungen att klättra på riktigt. De jag reser med är inga direkta äventyrare men som tur var hittade jag en fransman som också ville klättra vidare, så vi klättrade tillsammans. Helt underbart, runt varje hörn i ravinen var det finare än det förra. Till slut kom vi till ett stort vattenhål där det inte gick att klättra runt, så jag simmade över för att se om det var nått fint på andra sidan. Det såg i stort sätt lika dant ut så vi bestämde oss för att klättra tillbaka. En av de bättre äventyrsdagar jag haft i Australien. Efter det var det tråkigt nog dags att lämna. Körde ur parken till Tom Price, där vi skulle besöka en gruva och bestiga Mt Nameless, WA näst högsta berg. Men gruvbesöket var alldeles för dyrt och berget var ingen klättring bara en stig upp. Så inte värt att stanna i denna lilla stad/by. Körde mot vårat nästa stopp Exmouth, bestämde oss att vi ville inte slösa hela morgondagen med körning så körde ända till 10pm. På vägen dit såg vi ett av de superlånga tåg igen, jag räknade vagnarna till 239 stycken. Världens längsta har runt 660 vagnar och är sju km, så detta tåg borde vara över två km långt. Helt sjukt...



Dag 5, 11 oktober:
Nu var det dags för en löprunda igen, börjar bli riktigt kallt på morgornarna så fick ta på mig två tröjor. Den franska killen jag klättrade med igår var på samma rastplats som oss och ville följa med och springa så jag väckte han. Men han hade ont sedan all klättring igår så jag var ensam idag igen.
Efter frukost körde vi de resterande 230 km till Exmouth, åkte direkt ner till Town beach där vi hade en fin lunch med rotmos och chicken nuggets =)
Efter lunch byter vi strand och åker även upp till en fyr där det är en bra utsiktsplats för valar. Och mycket riktigt på långt avstånd såg vi några valar hoppa :P
Tjejerna har tjatat hela dagen på att vi skulle spela minigolf idag, men jag och Guido ville inte betala 60kr för en runda så vi tittade på och kommenterade istället.
Hyrde snorkel och fenor innan vi åkte till campingen. Vi trodde inte vi skulle klara av att komma undan med att betala för två denna gång, eftersom de hade sett en tredje person när vi checkade in. Men receptionen var stängd så vi kunde inte betala för fler personer ändå. Som sagt riktigt kallt på kvällarna och nu är det rejält vindigt så var riktigt skönt med en lång varmdusch. Blev bara vindigare och vindigare, tälten blåste iväg om vi inte låg i dom.



Dag 6, 12 oktober:
Jag skippade löpningen idag, vi bestämde oss för att lämna innan receptionen öppnade så vi kunde komma undan med att bara betala för två. Det funkade, åkte över gatan och åt frukost utanför informationscentret. Fyller upp lite mat på IGA och fyller upp full tank, sen beger vi oss mot Cape Range Nationalpark. Man får endast campa på utmarkerade campingplatser och de är ganska få, så måste vara där ganska tidigt för att boka dem och när man bokar och kommer dit kan de redan vara borta, så är lite först till kvarn som gäller. Men vi hade tur, vi fick en plats på Tulki bay, som var ganska i mitten av parken. Vårat första stopp vi gjorde var bland de sista söder ut. Sandy bay, som skulle vara den finaste stranden i parken. Vilket kan ha varit mycket riktigt, var som ett paradis. Parkerade bilen och gick över sanddunen för att mötas av klarvit sand så långt ögat kan nå, klarblått vatten i olika nyanser alldeles stilla, klarblå himmel utan ett enda moln. Men det som slog mig mest var den absoluta tystnad, vad jag minns har jag aldrig hört sådan tystnad förut. Det var absolut inget, ingen vind, inget vatten, inga insekter, inga bilar, inga personer, INGENTING. Det var woooooow så coolt.
Efter fyra timmar i paradiset var vi brända över hela kroppen, så var dags att lämna, åkte till Oyster stack som skulle vara ett fint ställe att snorkla på. Nu blåste det upp till kraftig vind igen och det var riktigt kallt att snorkla, men såg en sköldpadda flyta omkring, så det var värt det.
Åkte tillbaka till våran camping för solnedgång, och jag gick även ut för min löprunda. Jag har alltid fått för mig att det ska vara så skönt att springa på stranden, men det är inte sant...



Dag 7, 13 oktober:
Denna natt var även ännu vindigare, vi hade även pinchat ner tältet, men två av våra pinches blåste ur och tältet veks på mitten. Gick upp mitt i natten och försökte parkera bilen framför tälten, men hjälpte inte, sov ganska dåligt den natten eftersom vinden var alldeles för högljudd. Men det var min lata morgon så gjorde inte så mycket. Men folket var så fruktansvärt segt idag, de har ingen power alls, de sover i genomsnitt elva timmar per dygn, vilket slöseri, usch usch.. Men men, vi hade pannkakor med annanas till frukost i dag, vilken lyx, mumsfillibaba.
vi testade några nya platser idag, många fina stränder här, kanske inte så bra för våran bränna, men kan ju inte missa solstrålarna när vi är här. Tog det dock lite lugnare med solandet och snorklade desto mer, såg en liten revhaj och mängder av bluespotted stingrays idag, plus alla möjliga konstiga fiskar.
Tillbaka till tältet för middag, cous cous i krossade tomater med massa majs och bönor, med tonfisk. Såg filmen 300 och sen sängen.



Dag 8, 14 oktober:
Idag var vi tvugna att packa ner tältet igen, var skönt att kunna lämna allt igår, men dags att bege oss till nästa plats. Vi började med lite snorkling vid en av de andra stränderna vi inte sett än innan vi begav oss till SS Mildura ett skeppsvrack.
Vi åkte tillbaka in till Exmouth där vi smög in till en campingplats och laga mat och tog en dusch, innan vi körde till Coral bay. Coral bay är en by som endast består av en gata där det är två campingplatser, en supermarket, ett bageri och en bensinmack. Det finns några hus lite utspritt för de som är där och jobbar, men det är enbart en liten by för turismen, de har inte ens dricksvatten. Det är olagligt att campa utanför campingplatserna men vi ville inte betala så vi tog en offroad mot de norra stränderna och hittade en magnifik plats där vi sov direkt under stjärnorna. Var riktigt blött från the humidity, men var värt att frysa lite, stjärnhimmelen var wow så fin.



Dag 9, 15 oktober:
Vaknade upp tidigt och var fortfarande blöt och kall. Tog mig upp för min löprunda vid vattnet i djup sand, ganska svårt att springa men en fin plats att göra det på. Tog oss tillbaka in till Coral bay, där vi träffar alla andra backpackers vi träffar på alla andra campingar längs västkusten. Vi ändrar vårat beslut ett par gånger, mellan att lämna eller stanna en natt till. Pratar med fransmannen och vi bestämmer oss för att gå och fiska, var exalterad de första fem minutrarna, men sen kom jag ihåg varför jag slutade fiska för typ tio år sedan. Jag är inte alls tillräckligt tålmodig och blir förbannad när jag förlorar ett drag. Så tror jag fiskade tio minuter innan vi ändrade vårat beslut igen och började köra mot Carnarvon. Var mörkt och vi var alla trötta, mängder av kaniner och kängurur över allt för vi tog en liten skogsavstickare för att imorgon åka till Blow holes. Men vi kom i alla fall fram till campingen, var en stor bongård där de gjort några baracker man kunde hyra ett rum i och några campingplatser. Kom så sent så var ingen där så körde bara in och hoppades på att ingen ser oss imorgon.



Dag 10, 16 oktober:
Vi lämnade utan att betala, woho, ytterligare en fri natt :P
Vi letade efter the Blow holes, körde förbi dem ett par gånger innan vi kom till rätt plats, men det var ganska coolt faktiskt. Det är hål i berget där vågor från havet fyller upp med vatten och efter ett tag spottas det ut, ibland upp till en 20 meter fontän. Efter ett par bilder är det nog och vi äter frukost innan vi kör in till Carnarvon.
Har hört att Carnarvon inte skulle vara mycket roligt alls, så vi åkte direkt till Woolies och fyllde upp vårat matförråd, spenderade en och en halv timme där. Vi gjorde även en tvätt, riktigt nödvändigt.
Vi träffade fransmännen igen, Hugo och Milly, vi bokade in oss på samma rastplats utanför Denham och började köra dit. Efter 200 km går cruise kontrollen av och vi kan inte ge någon gas och det börjar ryka ur motorn. Det tar inte lång tid innan en lastbils chaffis stannar och försöker hjälpa oss. Inget han kan göra utan att bogsera oss. Vilket var en ny upplevelse. Chaffisen, Blacki, var tydligt speedad och satte fast min lilla bil i en en och en halv meter kedja. Jag har ingen servobromsning eftersom motorn är av. Men var som sagt en rolig upplevelse och vi klarade oss välbehållna till nästa värdshus. inget vi kan göra i mörkret så vi slår upp läger utanför värdshuset.



Dag 11, 17 oktober:
Happy B-day me. Känns inte riktigt som min födelsedag, tänkte hela tiden på min 20 års dag som jag spenderade i Thailand, där jag blev väckt av Lagge med en tårta och en flaska whisky. Här det första jag gjorde var att ligga under bilen klockan sex på morgonen. Men men, det skulle visa sig bli lite bättre.
Jag hittade vad felet var, några delar (vet ej namn på svenska) men någonting som driver cylindrarna hade gått av oss sprängt hål i min oljetank. Så ingenting även en mekaniker kan göra här ute, är 280 km från närmaste stad och 750 km från Perth.
Vi äter frukost och jag får en tårta, men de köpte den igår och efter att ha varit i en 50gradig bil hade den redan blivit möglig =/ men jag åt den i alla fall.
Jag gör mängder av telefonsamtal till bogsernings firmor och transport bolag, fick siffror från 4500kr till 15 000kr, tyckte det var för dyrt så vi gjorde en skyllt och försökte hitch-hike'a med ett tomt road train. Efter ett par timmar kom det en bil med fyra killar som hade lämnat sina lastbilar för att åka till Monkey Mia för en dags fylla. Vi bestämde oss för att åka med dom och de skulle fixa oss en tom lastbil imorgon.
Vi var åtta personer i en pick up, jag och Guido satt på flaket och drack öl när de körde 160km/h. Var över en timmes trip och jag var redan full när vi kom fram =) Vilket äventyr, stannade en gång på vägen vid en öde strand, sprang in i vattnet och där var 100-tals små revhajar. Försökte fånga ett par med händerna, men de var för kvicka.
Vi kommer till Denham och de fyra checkar in i ett varsit dubbelsängsrum för 172$/natt. De erbjuder oss ett eget rum, men vi kan inte mota det men vi sov på golvet i ett av rummen. Minns inte så mycket av slutet av kvällen, men det slutade i alla fall med att ha blivit en riktigt udda och minnesvärd födelsedag.



Dag 12, 18 oktober:
Vi åker ut till Monkey Mia och tar en snabb titt på delfinerna, är lite besviken, trodde att det skulle vara lite mer in the wild, men var typ som ett zoo. Spenderade tio minuter där innan vi fick skjuss tillbaka till värdshuset. Killarna gjorde lite telefonsamtal och sa att de skulle komma en tom lastbil runt klockan åtta ikväll. Men vi ville försöka komma iväg innan så gjorde upp en skyllt och spenderade sex timmar ute på vägen i stekhet sol och försökte lifta. Ingen lycka. Det blev mörkt och började närma sig åtta. Det stannar en tom lastbil och vi var så lyckliga. Men chaffisen ville inte riktigt göra det, han kunde ta bilen men inte en enda person. Hade ingen aning om vart han skulle lämna bilen så vi bestämde oss för att vänta. Fem minuter senare stannar ytterligare en tom lastbil och denna killen var riktigt trevlig, han skulle campa där för natten och köra imorgon. Vi var riktigt lyckliga. Den billigaste chaffisen jag kunnat få tag i med. De andra jag pratat med ville ha över 200$, denna kille nöjde sig med två plattor öl.

Dag 13, 19 oktober:
Vaknar upp klockan fem för chaffisen ville lämna tidigt. Jag lämnade de andra tre med ett tält, lite kläder, mat och vatten. Jag förstår inte hur man kan jobba som en lastbilschafför, han körde 750km med ett stopp efter 280km, normalt gör han de det själva. Jag var så fruktansvärt trött och killen pratade även mer än mig :) jag var bored to death när vi kom fram, men ska inte klaga kom 75 mil i ett road train för priset av två plattor öl.
Pratade mycket om lastbilar under resan och hans lastbil var två år gammal och hade redan kört 450 000km, det är 60 000 km mindre än vad min bil gjort på 17 år och det är många kilometrar för en bil. Sjuka avstånd här...
Blir avsläpt i Swan valley, en suburb 30 km från Perth. Går runt till olika vinerier och frågar om jag kan lämna min bil på deras gård. Hittar en kille som även var mekaniker, har fått lov att parkera bilen där en vecka och han skulle även kolla runt för begagnade motorer.
Åkte buss och tåg in till staden och blev upphämtad av Klaus. Åkte till deras hostel och jag bokade in mig för en vecka. Det första hostel på månader. Hade en oplanerad ganska trevlig kväll ute.



"Det löser sig"
NY ROAD TRIP, NY JOHAN

ROAD TRIP IN THE KIMBERLEYS WITH SOME CAR TROUBLES

Hmm, vart ska man börja, kommer bli ett långt inlägg igen. Det var en elva dagars road trip med väldigt mycket platser och en hel del problem. Men vad är väl en bal på slottet.

Helg, förbredelser:
Jag skrev en notis om att jag skulle köra en 4wd över Kimberleys från Darwin till Broome. Jag har nog aldrig varit så populär, fick mängder av telefonsamtal. Träffade ett par olika personer och bestämmde mig efter ett tag för tre stycken. Vi möttes upp på lördagskvällen för att ta en öl och lära känna varandra lite. Visade sig att killen var ett absolut freek, Ställde frågor som "What kind of underwear do you have?" till tjejerna. Och en av tjejerna var alldeles för tyst och försiktig, så söndagen var jag tvungen att hitta nytt folk, för ville lämna på måndag. Ville vara fyra personer inklusive mig i bilen, två killar och två tjejer. Var inte så jätte lätt att hitta en normal kille, men till slut så. Vi var två tyskar Guido och Shopie, en belgisk tjej Kristine och jag så klart...


Måndag 21/9, dag 1 - Wolf creek:
Jag mötte upp mina nya resekamrater utanför woolies där vi gjorde en stor shopping av mat och alcohol. Vi packade in allt i bilen och på taket. Ganska mycket skit när man är fyra backpackers. Vi åt lunch på subway innan vi lämnade Darwin.
Det första stopp vi gjorde var Berry springs, har varit där en gång förut, men ett härligt ställe att bada på. Efter ett härligt dopp begav vi oss iväg igen. Nästa stopp var vid en liten bar i Adeleid River, där de har Charlie the buffalo uppstoppad, buffalon som var i Crocodile Dundee. Köpte även mitt första klistermärke till bilen med Charlie. Körde den sista biten till en campingplats vid Edith falls. Har redan varit i Edith falls på min förra road trip, men det var mitt favoritställe, så gjorde mig inget. Kom dit när det var mörkt och campingplatsen stängd, så vi körde in och stannade på en tom plats. Lagade en riktigt fin middag, hade några öl och såg Wolf Creek. En film många har sagt att man måste se innan man reser västkusten, skulle vara riktigt scary. Men blev lite besviken, var inte alls en så bra film och inte ens otäck.



Tisdag 22/9, dag 2 - Beautiful Edith Falls:
Vaknade upp ganska tidigt, så fruktansvärt varmt i tältet när solen går upp. Ägaren av campingen kom och tog betalt, så vi kunde inte smita iväg...
Vi spenderade några timmar runt Edith falls, som sagt var jag där min förra resa, men ett av mina favorit ställen i Australien. Simmade under vatten fall, klättrade på lite klippor och hittade en jag kunde hoppa från, skulle tippa på runt tio meter. Kom ganska djupt och fuckade upp mina öron, vilket senare skulle visa sig ge mig huvudverk i fem dagar =/
Nästa stopp var Katherin gorge, där vi gjorde helikopter resan förra gången, men denna gång tog vi en promenad nere i gorgen istället. Som myckt annat ett mycket fint ställe. Det var två tracks att välja mellan, ett spår skulle ta fyra timmar, men vi bestämmde oss för att bara gå upp till utsiktspunkten vilket var en halvtimme, vilket var tur det, för var så fruktansvärt varmt, drack 1,5 liter vatten på 30 min. Efter det var vi klara med Katherine och begav oss ur staden. Vi stannade på första fria rastplatsen med toalett. Tog en dush från våran hemmagjorda dusch. Laga fin mat igen, stor skillnad från min förra resa där vi åt tonfisk och nudlar hela tiden...




Onsdag 23/9, dag 3 - First off road:
Runt 30 km efter rastplatsen var det avtagsvägen till Flora river natur park. Det var en liten jordväg vilket 4wd var rekommenderat så vi svängde av och åkte dit. Hårt korrigerad sand och mycket hål, och ett vattendrag, rolig körning. Platsen vi kom till såg inte mycket ut för världen, men efter en liten promenad kom vi ner till vattendraget med två olika helt fantastiska vatten fall. Såg nästan ut som ett paradis. Dock kunde vi inte bada, var tydligen mängder av saltvatten krokodiler där. Inte mycket vi kunde göra där förutom att ta kort så tog inte så lång tid. Påbörjade snart resan mot gränsen till West australia. Blev stoppade vid gränsen och var tvugna att slänga alla grönsaker och frukt, tydligen har de olika bakterier och gör allt för att stoppa spridningen.
Åkte till den största floden i west australia, Arguyle river. Kunde inte bada där heller, man kan men man måste ha en båt, vilket vi inte hade. Vi anlände til Kununurra typ till solnedgång, åkte och fyllde upp mat och ölfrådet innan vi satte upp tält på en ganska trevlig campingplats, vi hade vattenutsikt, satte upp tälten precis framför ett litet vattenhål. Dom sa att det fanns sötvattenkrokodiler där och kunde komma upp under natten, men vi såg inga =( Det är en och en halvtimme tidskillnad från Northern Teritory till Western Australia. Så nu går solen ner klockan sex. Mörkt alldeles för tidigt. Inte hundra på tidskillnaden till Sverige, men tror ni är sex timmar efter.



Torsdag 24/9, dag 4 - Rallyförare:
Guido var tvungen att åka till sjukhuset för att få något mot sin infektion i foten. Så släppte av honom där medan vi andra åkte till information centret för att få lite info om Kimberleys. Efter det letade jag efter en mekaniker, var tvungen att göra min 10 000km service. Men fick ingen tid och har hört att det inte är så värst viktigt, så jag chansar på att jag klarar mig.
Vi hämtade Guido åkte till supermarket och fyllde upp med lite mat igen. Började våran resa ner mot Bungle bungle. Det ligger inte i Kimberleys, men ska tydligen vara en fin nationalpark, så vi tog en 250 km avstickare ett håll. Men blev mer för vi missade avfarten och körde ytterligare typ 100km.
Lite senare än beräknat hittade vi avtagsvägen till parken, därifrån var det en grus/jordväg, 56km över korrigerad jord, lös sand, vattenhål och stenar. Jag har hört att det är bättre att köra fort över korrigerad mark, då känner man inte guppen så mycket. Det var mitt paradis, riktigt kul körning, kännde mig som en rallyförare :P
Kom fram till receptionen efter solnedgång, var ingen där men de hade självincheckning, där man skrev sitt namn och regristreringsnummer på ett kuvert och stoppade i pengar. Hittade till campingplatsen och lagade mat innan vi spelade fia med knuff. Men det blev en tidig kväll eftersom vi skulle upp och se soluppgången. Ställde alarmet på 04.40, usch...



Fredag 25/9, dag 5 - Alarm 4.40 am:
Upp direkt när klockan ringde, lämnade allt på campingplatsen och körde upp till utsiktsplatsen. Såg en ganska fin soluppgång och åkte därefter tillbaka för frukost. Vårat första stopp efter frukost var redan 8am, en promenad in i en gorge, Mini palms gorge. Det var en två timmars promenad, men inte så farligt för hade inte hunnit bli så varmt på morgonen. Vi klättrade ner i gorgen och gick in in en mörk grotta, men hade ingen ficklampa och var alldeles för mörkt så var tvugna att vända. Tog oss till vårat nästa stopp, en snabb titt i en annan gorge. Innan vi åkte till vårat sista stopp. Innan vi påbörjade det så hade vi en lång lunch för att vänta ut de varmaste soltimmarna. Startade promenaden mot The Beehives och The Catheadral 2pm. The Cathedral är ett stort hål i ett berg som formats av ett vattenfall. Trevlig plats, det enda dåliga var att det inte var nått vatten så man kunde inte simma.
Startade körningen ur parken, klarade nästan hela den slingriga jordvägen innan solnedgången kom och det blev mörkt och alla djur börjar komma ut. Körde ytterligare en bit. Körde förbi en camping, smet in och tog en dusch innan vi fortsatte till våran fria rastplats.



Lördag 26/9, dag 6 - My favourite place Emma gorge:
Tog en sovmorgon idag, men vaknar ändå innan 7am eftersom det blir så sjukt varmt i tältet när solen går upp. Men tycker det är skönt, kan påbörja dagen tidigt. Nu börjar jag dock bli lite irriterad har haft regelbundet huvudverk i fyra dagar, painkillers hjälper inte =/
Vi körde den sista lilla biten vi hade kvar till Gibb river road som skulle ta oss över Kimberleys. Vårat första stopp var Emma gorge. Efter det stoppet har jag ändrat min favoritplats i Australien, det är helt klart Emma gorge. En typ halvtimmes promenad över stora stenblock och en flod, men helt klart värt. Kom fram till ett paradis, ett stort vattenhål, med ett par små vattenfall. Magnificent! Vi kom dit runt 10am och lämnade inte förens 4pm. Gick tillbaka till bilen och kokade lite nudlar till lunch. Körde ur den nationalparken för skulle kostat oss typ 17$ var att campa där. Men bara fem kilometer utanför så fanns det en fri rastplats. Vi var helt ensamma på en rastplats i mitten av ingenstans intil en flod. Ganska coolt, vågade inte bada dock, vet ej vad för slags krokodiler som fanns där. Men spelade lite spel, drack lite öl, lagade mat och såg en film.



Söndag 27/9, dag 7 - Leaking fuel tank:

Idag började våra problem, har gått för smidigt än så länge. Igår när vi kom tillbaka från Emma gorge så hade vi en lapp på vårat fönster. "Don't know if you already know, but you have a small leak in your fueltank" Jag hade kännt en onaturlig stark doft av bensin ett tag, men vi såg inget alls och förstod inte hur de kunde se eller om de skämtade. Men idag fick vi reda på att det var sant. Efter typ en timmes körande så tyckte jag att vi tappade bensin alldeles för fort och stannade för att ta en titt. Mycket riktigt det läckte från mitten av tanken, men var under skyddet, jag hade inga verktyg så kunde inte göra mycket åt det. Vi ville inte back tracka så vi chansade på att vi skulle klara oss de 200km som var kvar. Gasade på och skippade alla sevärdigheter på vägen, knappt något alls de 300km ändå så gjorde oss inte mycket. När det blev riktigt snålt med besnsin såg vi en gård som vi körde in till och se om de kunde hjälpa oss, men de kunde de inte, de hade inte ens extra bensin. Så fyllde upp med våran lilla extra tanken och fortsatte, stoppade en mötande bil coh slangande lite bensin från dem och på det kom vi fram till vårat mål på de sista bensinångorna. Exciting day :)
Vi hade riktigt tur, när vi kom dit mötte jag en gubbe, Arnold, som sa att vi skulle möta honom där imorgon så skulle ha ta en titt. Tills dess kunde vi campa nere vid vattenhålet. Var en av de bättre campingarna vi varit på och ett riktigt mysigt vattenhål. Tur att vi hade en läcka, annars hade vi missat detta. Tog ett välbehövligt bad och upptäckte att det var små sötvatten krokodiler där. Gick upp och hämtade en kamera och simmade ganska nära. Jag har alltid trott att krokodiler är ganska farliga, men sötvattenskrokodiler är inte alls farliga, de är rädda för oss, speciellt de små. Det är de stora saltvattenskrokodilerna du ska passa dig för.



Måndag 28/9, dag 8 - Super Arnold:
Första morgonen som det var behagligt i tältet, eftersom vi hittat et stort träd att tälta bakom, men vaknade ändå 6.30 av vana. Åt frukost och körde till Arnold. Skulle visa sig vara super Arnold :) Vi lyfte upp bilen och tog av bensintanksskyddet, såg en liten liten läcka, fyllde upp med gummi och skruvade tillbaka skyddet hårt. Enkelt och billigt, tur att vi hittade en trevlig gubbe som kunde hjälpa. Han ville inte ha någonting alls för besväret. Han var 76 år gammal och varit på två semestrar i hela sitt liv, men han avbröt dem för att han ville åka hem och jobba. Jobbar 7 dagar i veckan och ger alla pengar till sina barn. Vilken kille =)
Efter det tankade vi upp och köpte lite bröd och muesli. 303$, dyrt ute i ingenstans...
Åkte tillbaka till det mysiga vattenhålet, simmade för ett par timmar innan vi lagade mat och lämnade Mt Barnett. När man kör Gibb river road stöter man på samma folk hela tiden. Vi träffade en ensam kille på motorcykel som vi bjöd in på middag.
Vi körde till nästa fria rastplats som också var precis vid en flod, 200km därifrån. Såg mycket inbjudande ut till ett dopp, men var en familj där som varit där ett par år sedan och sa att det då fanns saltvattenskrokodiler så de rekommenderade att inte bada. När mörkret smög sig på var det ett par som gick ner till floden med en stark ficklampa och vi såg ett par röda ögon.



Tisdag 29/9, dag 9 - Break in:
Vaknade upp och bilen var fortfarande hel och all bensin var fortfarande kvar. Var så otroligt mycket flugor där så vi lämnade så fort vi kunde utan frukost. Åt istället vi vårat första stopp som var Windjana gorge. En lång flod med MÄNGDER av sötvattenskrokodiler, som man kunde komma skapligt nära och ta bilder med. Men när man kom för nära sprang dom ut i vattnet och försvann.
Nästa stopp var Tunnel creek, en creek som gjort en lång tunnel genom ett berg, absolut kolsvart och vi har inga bra lampor så var lite svårt att gå igenom, men kul adventure, gick genom vattenhål och över stora stenar utan att se något alls stora delar av vägen.
När vi lekt klart där begav vi oss mot Fitzroy crossing, där vi skulle ta en öl i Kimberleys äldsta bar och sen fortsätta till Geiki gorge. Men på vägen körde jag över en sten och lät som vi fått punktering, vilket det inte var så vi försökte köra vidare, men det var något fel. Visade sig vara bakhjulet som fått sig en ordentlig smäll och går emot bromsen. Så vi var tvugna att byta hjul, men hade inte en så bra domkraft så kunde inte lyfta upp bilen, tog ur all packning, men hjälpte inte, så fick börja gräva ut under däcket istället. Tog oss ett tag, men tjejenra lagade mat när vi män fixade med bilen =) så efter lunch kunde vi köra vidare, kom lite senare till Fitzroy den beräknat. Så tog in på en camping och tog ett dopp i en swimmingpool och en varm dusch innan vi begav oss till den gamla baren. Var ganska coolt, knappt några turister alls utan bara massa Aboriginer. När vi var klara där och skulle bege oss hem så hade någon slagit sönder min sidobakruta och öppnat våran eski. De lämnade alla värdesaker, min laptop som var vi sidan av eskin. Precis då körde en polisbil förbi. De sa att i dessa områden ska man aldrig lämna öl, sprit eller eksis synliga för då är det garanterat inbrott, alla fylle Aboriginer som inte har pengar gör vad som helst för sprit. Nu vet jag det.
Fuck mer och mer saker jag måste fixa i Broome, kommer bli dyrt =/





Onsdag 30/9, dag 10 - Boat trip on Geikie:
Uppgång 6am, snabb frukost och fixa i ordning bilen för att köra till Geikie gorge och båtturen 8am. Ett trevligt och anorlunda sett att se en gorge på, istället för att spatsera hela tiden. Såg massa sötvattenkrokodiler och guiden berättade att om 10-15 år så kommer det inte finnas mycket sötvattens kvar utan bara saltvattenskrokodiler. Så nu kan man bada i floden men inte om 10-15 år.
Nästa stopp var Darby, skulle tydligen ha en fin hamn och har hört att de kommer spotta in miljoner dollar för att göra Darby till en stor turistort i framtiden. Så tyckte vi skulle åka dit och se den lilla byn innan det blev för explorterat. Det hade inte behövts, var inget att se alls där, så vi åt lunch och körde till våran sista camping innan Broome. Bara 100km kvar, men ville spara lite pengar och stannade där i alla fall.
Gjorde upp en eld och satt där hela kvällen och drack öl, mycket nice.



Torsdag 1/10, dag 11 - Last day:
Vaknade tidigt som vanligt och började köra den lilla sträckan som var kvar. Kan tydligen inte lita helt på min tank. Har kunnat köra 100km på tom tank innan lampan börjar lysa, men nu kunde vi bara köra 40km. Men som tur var så var det ett tankstopp innan Broome. Lucky us =)
Kom till Broome, letade runt bland hostel. Hittade till det billigaste "The Last Resort". Checkade in och sen var det dags att fixa med bilen. Gummit runt dörrar håller inte riktigt tätt så insidan var även skitigare än utsidan. Vi fyllde upp hela parkeringen och hela vårat rum. Tog ett tag men blev ganska bra. Åkte runt och letade efter ett däck och ett nytt fönster. Var mycket dyrare än jag trodde och då var jag ändå på skroten =/ Men köpte glaset för 260$ sen ville de ha två timmars arbete för att göra jobbet vilket skulle bli 200$ till. Men jag bestämde mig för att försöka göra det själv. Var inte alls svårt, tog en amatör som inte har någon ide om bilar 10 minuter att fixa. Och mekaniker ville ha två timmars jobb. Hur schyssta de än verkar så är dom alla "scumbags". Har antagligen blivit så otroligt lurad med allt jag gjort med bilen, men nu ska jag försöka göra allt själv...


Sammanfattning och andra tankar:
I stort har det varit en nice road trip. Bättre än den förra, för inte så mycket stress, endast en dag med körning efter mörker, annars stannat tidigt lagat mat och druckit lite öl. Kunde dock varit lite mer fartfyllt folk, går och lägger sig tidigt och inte så vilda. Säger nej till alla roliga saker som att hoppa från klippor och försöka fånga krokodiler. Så hade planer på att byta ut dem i Broome, men jag har ingen ork att gå igenom hela proceduren igen och det är inga pskyos så fungerar ganska bra.
Jag förstår varför bror min gillar att mecka med sin moppe. Är faktiskt ganska kul och se vad man kan klara av, jag kommer nog vara en fullärd mekaniker när jag kommer hem :P

 


RSS 2.0